Arbetarhistoria i korthet

Med industrialiseringen i mitten på 1800-talet och uppkomsten av nya fabriker som byggdes av några storföretag uppstod den moderna arbetarrörelsen. Arbetarna var dock inte organiserade och de arbetarföreningar som bildades före 1880-talet var liberala, hantverksarbetare som bildade sjuk- och begravningskassor.

Med August Palm kom så till sist socialismens inträde i Sverige. Palm som hade vistats i Tyskland och Danmark återvände senare till Sverige. Detta efter att ha blivit utvisad från Tyskland och haft svårt att skaffa jobb i Danmark pga sin socialistiska verksamhet.

Under 1880-talet bildades alltfler fackföreningar som kom att gå samman i förbund. Den 23 april 1889 bildades det socialdemokratiska arbetarpartiet. Hjalmar Branting kom sedan att bli Sveriges första socialdemokratiske riksdagsledamot. Han ville ha arbetarförsäkringslag och motarbetade förslag om en lag om tvångsarbete vid strejker. Hjalmar Branting var även en stark röst för föreningsrätten.

Det kom att dröja ända fram till 1897 innan kongressen antog det första partiprogrammet, skrivet av Axel Danielsson. Det första socialdemokratiska partiprogrammet präglades starkt av det tyska Erfurtprogrammet, som var marxistiskt. På kongressen beslutades att rösträtten skulle vara medlet och det fastslogs att man inte skulle gå den våldsamma revolutionens väg.

År 1898 bildades landsorganisationen i Sverige (LO). Vid den konstituerande kongressen närvarade 268 ombud som representerade 50 000 arbetare från 24 fackförbund, några fristående fackföreningar och lokala samorganisationer. LO har idag 15 stycken medlemsförbund. Här nedan redovisas 15 stycken årtal som berör fackets historia.

• 1898 - LO bildas som en sammanslutning av fackföreningar i Sverige
• 1906 - Fackföreningar blir tillåtna
• 1909 - Storstrejk 300 000 arbetare lägger ner arbetet
• 1921 - Allmän och lika rösträtt införs
• 1928 - Första kollektivavtalet
• 1938 - Saltsjöbadsavtalet – villkoren på arbetsplatserna börjar nu att lösas genom förhandlingar och av avtal.
• 1951 - Tre veckors semester införs
• 1955 - Allmän sjukförsäkring för alla
• 1960 - LO driver på och kvinnolönerna avskaffas
• 1963 - Avtalsförsäkringar införs
• 1973 - Åtta timmars arbetsdag blir verklighet – löntagarna får 40 timmars vecka
• 1974 - LAS – Lagen om anställningsskydd – tryggheten på jobbet ökar. Samma år införs föräldraledigheten i sin nuvarande form.
• 1977 - MBL – Lagen om medbestämmande – inflytandet på jobbet ökar för löntagarna
• 1995 - Fackförbundet Handels inom LO vinner en viktig konflikt mot Toys R Us. Arbetsgivaren tvingas backa och teckna kollektivavtal.
• 2000 - LO får sin första ordförande som är kvinna; Wanja Lundby-Wedin

Det fackliga arbetet bygger på ett löfte mellan arbetare:

Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

Några viktiga frågor som socialdemokraterna har arbetat för och som moderaterna har röstat emot i riksdagen är:

• Allmän och lika rösträtt 1918
• 8 timmars arbetsdag 1919
• Två veckors semester 1938
• Allmänna barnbidrag 1948
• ATP (Allmän Tilläggspension) 1958
• Fyra veckors semester 1963
• LAS (Lagen om Anställningsskydd) 1974

Det senaste partiprogrammet som antogs på partikongressen år 2001 inleds med följande ord:

”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på
demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria
och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den
demokratiska socialismens mål.”

Källor:

• Den svenska arbetarrörelsen - Idé, organisation & historia i sammandrag, skriven av Runde Nordin och utgiven av Tidens förlag
• Socialdemokraternas partiprogram antaget vid kongressen 2001
• LO's valblogg
• Wikipedia